Vågad frilla

Jag fick lust att leka lite med mitt hår för ett tag sen, och voilà! Här ser ni mitt nya vågade jag. Jag tyckte det var på tiden att inviga vågtången som jag köpte för minst ett halvår sen tror jag. Detta blev mer som ett test, för att se om denna frisyr passar mig och att jag i så fall kan fixa den till nästkommande festligheter. Att dra fram tången en vardagsmorgon blir nog inte aktuellt, det tar alldeles för lång tid med mitt långa tjocka hår. Det är en nackdel med fluffkalufs, att locka/våga/platta det tar sin tid. Trots att jag stod och svettades framför spegeln i en halvtimme lyckades jag inte få alla slingor vågiga. Ni ser ju den där slingan som sticker fram i underhåret till exempel. Alla vågor blev inte så fina heller. Jaja, övning (och tålamod) ger färdighet.

Em började prata med mig om A igår i köket, och menade att hon tycker det är tråkigt att han stänger in sig på sitt rum mer än förut och inte verkar vilja socialisera med någon i korridoren alls nuförtiden. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, men jag instämde i alla fall med henne. Visst, det är tråkigt, och det är uppenbart att det är något som tynger honom sen jul men ärligt talat har jag slutat bry mig nu. Han ser ju ändå så sur och okontaktbar ut när jag väl ser honom, och då ids jag inte alltid prata. Och vad det än nu är han mår dåligt över skulle han knappast berätta det för någon av oss, he's not that kind of person at all.