Hångelabstinens <3

Idag har jag verkligen saknat A, jag har tänkt på honom nästan hela tiden. Åh vad jag vill hångla, helt vansinnigt mycket... Hålla om honom, pussas, kyssas... Å så är han cirka 70 mil härifrån, so far away... Håller på att dagdrömma om att han kommer upp hit och så går vi och äter på PG's haha... Bara för att han sa att han ville det om han hade kunnat komma och hälsa på. Men det kan han ju inte så det kommer bara att förbli dagdrömmar. I två och en halv månad. Samtidigt är jag rädd när jag tänker på vad han sa när jag frågade honom om han vill ha något seriöst. Om känslorna finns kvar. Tänk om det bara är en av oss som har kvar känslorna i augusti? Jobbigt det skulle bli...