En blöt utekravall

Det blev korridormiddag igår kväll efter mitt Afro-pass. Kaj var initiativtagaren as usual och vi nio som deltog käkade tacos tillsammans, den klassiska "gruppmaten". Middagen var en uppvärmning inför förfesten men grabbarna hade redan börjat supa innan matvarorna ens var inköpta. Själv hade jag inte alls planerat att festa och var spiknykter fram till det att jag öppnade min cider och vi körde igång att spela caps. Jag bestämde mig för att göra ett halvhjärtat försök att fixa biljett, vilket jag gissade inte skulle bli så lätt med tanke på att efterfrågan hade stigit enormt på bara några timmar. Men jag hade tur och fick köpa biljett till ordinarie pris (100 spänn) av den första jag ringde till. Jag skulle möta upp säljaren halvvägs ungefär, vilket var vid blombutiken. Det ligger en bit bort mot stan så det tog en stund att cykla dit. Jag kom tillbaks lagom till det att festfolket var på väg att dra. Det hade slutat regna och massa studenter från Ryd cyklade iväg i klungor.

På kravallen träffade jag en kille som varit på en av våra förfester vi haft i vår korridor. Gänget skingrades och jag umgicks mest bara med honom resten av kvällen. Kaj for runt som en yrvind som inte var lätt att fånga upp nånstans, Alex trängdes med massa brudar i publikhavet till Petters spelning och Jimmy hängde med sina asiatpolare. Jag träffade en tjej som kände igen mig på stört men själv såg jag ut som ett frågetecken. Efter ca 10 sekunder kom jag på vem hon var, men det var inte så konstigt att inte poletten ramlade ner direkt för hon var väldigt olik sig.

Kravallen började lida mot sitt slut och jag hade inte gjort något move ännu, så jag och mitt ragg gick till dansgolvet och jag insåg att ska det hända nånting får jag se till att det händer. Så jag drog honom intill mig och sen hånglade vi loss i närheten av resten av gänget. Jag såg att Alex märkte tydligt vad vi höll på med men han låtsades inte bry sig. Han kunde dock inte dölja att han var besvärad. Klockan 03.00 var det dags att dra hemåt men det tog som vanligt ett tag innan vi hade hittat våra cyklar. Det började spöregna och vi var dyngsura när vi kom hem - jag, Alex, Kaj... och mitt ragg.