Festivalen

Jag har haft fullt upp de senaste dagarna, därav min lilla frånvaro. I torsdags kom tjejerna från Öland hit, nämligen Angie och hennes kompis som jag i sista minuten fixat SOF-biljetter åt. Vi inhandlade dryck på systemet och sen bar det hem till Ryd för uppvärmning inför kvällens festligheter. Kaj bjöd in oss till förfest som blev i vår korridor men vi anslöt till gänget först någon timme efter att de börjat. Istället hade vi suttit och skåpsupit på mitt rum för att uppnå en lagom onykterhet och nött Top Model-klipp på You Tube. Det hade kommit en del folk när vi var redo att dra igång på allvar. Jag söp mig full som en kastrull enbart på ett glas sangria och två vodka-Powerking-drinkar. På väg till förfest nummer två dansade jag runt en lyktstolpe, välte en cykel och hoppade glatt över parkeringen. Inne i lägenheten gjorde jag inget vidare ordningsamt intryck. Under den knappa timme vi var där (eller var vi där ännu längre?) lyckades jag med bedriften att välta ner en blomkruka så jag skrämde katten samt allmänt yra runt och slutligen däcka på sängen. Pinsamt. När jag låg där nästintill spyfärdig infomerade de mig om att det var dags att dra till festivalen. Nej, hur skulle jag klara detta? Jag blev hjälpt upp på fötter tror jag och fick på mig skorna själv... tror jag (lite vaga minnen där).

Festivalen var i alla fall skitskoj och jag lyckades nyktra till lite grann efter att de utfärdat strängt alkoholförbud för mig, "bara vatten" var devisen. Lite trist men jag visste ju att det skulle gå åt helskotta annars och jag skulle ha riskerat att bli utburen av vakterna. Vi gick runt på området och träffade mycket trevliga utbytesstudenter, lyssnade på en orkester som spelade i ett tält och dansade på det stora dansgolvet. Det var riktigt jäkla kul! Jag och Angie kände oss på hugget och gick in för att ragga upp någon att hångla med, now or never! Jag närmade mig en kille som såg ensam ut och tog initiativ till sexig dans, sen uppnådde jag mitt mål och det vart hett hångel. Efter att han övergivit mig för sina kompisar gick jag tillbaks till mina. Sen blev det mer hångel men denna gång med en kille från förfesten. Tryckaren spelades och sist men inte minst den obligatoriska Stad i ljus som alla på dansgolvet svajade i ring till med armarna om varandra. Vi manade till efterfest men det var inte så många som var taggade. När vi tagit oss åkandes och skjutsandes på cykel till Ryd igen skingrades folk och det blev en efterfest i lugnaste laget med bara fem deltagare varav ingen Kaj som är expert på att hålla i trådarna vanligtvis. Vi var så trötta att vi gick in och la oss och de två killarna, mitt andra hångel och en australienare, gick hem.