Det är inte ofta jag klagar på att det är lyhört, jag brukar för det mesta vara hyfsat tålmodig. Mina grannar är för övrigt inte så skräniga av sig förutom när det vankas fest. Men nu är det främsta störningsmomentet, morgon som kväll, han som bor i rummet ovanför mig. Tydligt ljud från sängfjädrarna igen i vanlig ordning. Det är nästan så jag börjar få anledning att oroa mig för att sängen och därpå golvet ska braka och falla ner över mig i min frustration över att jag själv inte upplever lika heta stunder. Killen har antingen hett sex med sin flickvän (eller pojkvän, vi ska icke vara trångsynta här) eller kk.
Förra veckan en dag när jag var på väg ut slängde jag ett getöga på tavlorna med hyresgästernas namn för att kolla vem den skyldige är, av ren nyfikenhet, men jag är inte helt säker. Det som är intressant är att det kan vara mitt före detta ragg som var kass på att hångla och därav anledningen till att jag valde att behålla partystassen på till och med när vi sov. Man kanske inte ska döma hunden efter håren? Fast i och för sig, hur vet man att han har bra sex för det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar