En vecka har gått sen jag lämnade Boden. Först tog jag och Angie flyget till Stockholm där vi övernattade på en hård smal bänk på flygplatsen. The hard living började direkt kändes det som. Jag fick inte en minuts blund i ögonen så den natten var bara en lång pärs. Det enda jag gjorde var att vrida och vända på mig för att hitta en bra ställning att ligga i samt lyssna på flygplansbuller. Tidigt på onsdag morgon åkte Angie till Skavsta för att därpå ta första planet till England. Jag väntade ytterligare några timmar på tåget till Linköping. Kände mig rejält sliten och hade ont i både ryggen och magen. När jag till slut kommit till Linkan och släpat upp mitt tunga bagage till F:s lägenhet kastade jag mig i sängen och sov ett par timmar tills han kom hem.
Dagarna hos honom var riktigt härliga faktiskt. Vi gick på stan och fikade, såg på film, lagade finmiddag på lördagen, tog en långpromenad bland höstlöven i söndags samt kramades, pussades och... ja ni vet. Igår morse var det bara att släpa sig ur sängen 03.00 för att hinna med flygbussen som gick 04.00. På Skavsta fick jag vänta 4 timmar på mitt flyg, otroligt segt... En skolklass skulle resa med samma, det kryllade av små gymnasister där. Framme i Stansted 11 brittisk tid och trodde jag skulle hinna med bussen jag kollat upp, men det sket sig eftersom det tog en evighet innan bagagebandet satte igång.
Nåväl, nu har jag i alla fall kommit fram till Bournemouth. Blev uppmött vid busshållplatsen igår och så käkade vi pizza och såg på anime sen. Idag har vi varit på universitetet en stund där jag pluggat lite spanska. Därefter tog vi bussen till centrum för att köpa luftmadrass, vilket vi hittade till ett väl överkomligt reapris. Angie sover nu, gått och blivit sjuk stackarn, så jag får roa mig själv. Ska nog fortsätta plugga spanska glosor. Hoppas ni har det bra allihopa där hemma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar