Vädret inverkar tydligen negativt på min uppdatering, jag skyller på det i alla fall. Sen sist har jag hunnit med att till största delen av min tid jobba. Jag lärde mig gradvis att trivas på jobbet, tycka det var helt okej att ta hand om brukaren, tills jag i tisdags fick sparken av den förlamade farbrorn. Hakan åkte hiss 1 meter till golvet och jag satt vid köksbordet som ett frågetecken. Han ville inte ha mig kvar i hans hem längre. Utkickad. Enligt honom var jag inte tillräckligt säker i mina arbetsuppgifter, vilket medförde att inte han kände sig säker. Jag blev lite ledsen och var på vippen att börja gråta, men mest besviken. Sen jag började jobba har han burit på den här otryggheten men först nu kläcker han ur sig det. När jag trodde att han godkänt mig. När jag trodde att han tyckte jag var rätt person för jobbet. När jag trodde att han kände sig trygg med min omvårdnad av honom. Eller åtminstone så trygg man kan kräva att vara med en semestervikarierande newbie. Kändes riktigt surt där och då, men bara några timmar senare hade jag repat mig och resonerade att det var lika bra att jag fick sluta. Om han ska vara så där kinkig och tro att jag ska motsvara ordinarie personal på ett ögonblick. Det nästan värsta av allt i denna utkickningshistoria var att han anklagade mig för att vara passiv. Jag har för helskotta skött mina arbetsuppgifter och ständigt gjort vad han beordrat mig att göra utan att ha flåsat honom i nacken, därutöver en del hushållsarbete som att diska samt tömma diskmaskinen. Passiv sa du?
Lediga dagar har jag ägnat åt att steka mig röd som en kräfta men när jag duschat har huden bleknat igen och den självplågande tiden i solen har varit förgäves. Det är bara mina händer, fötter och knän som blir lätt solbruna. Känner mig uppgiven och överväger att satsa på blek à la Dita von Teese nästa år...
Har ägnat varje dag åt att sakna min underbara karl såklart, nu har vi varit åtskilda för länge! 15 dagar till kvar. Längtar...
Nu dags att sova, imorgon bär det av tiiidigt till stugan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar