Första festen

Vår korridorsfest igår blev riktigt jäkla kul! Alla deltog på förfesten och vi konstaterade att det var första gången alla var i köket samtidigt, och då var ju bara kameran tvungen att åka fram. Kas dokumenterade hela kvällen från första klunken sprit till hemkomsten från HG på nattkröken. Jag hade halvt som halvt lovat mig själv att jag inte skulle bli så full, men det spårade ur ganska snabbt när polska och svenska vodkan shottades frekvent i Kajs golfspel och sedan i "fyllekortspelen". Eftersom mina lungor är usla hade jag ingen större framgång när vi skulle blåsa kort från flaskan. Jag skyller delvis min otur på att Kaj fuskade och preparerade leken så att det blev till nackdel för oss andra. I andra kortspelet, Pyramiden tror jag den heter, gick det ännu kassare på grund av att jag då hade hunnit få i mig en nog stor mängd sprit för att mina sinnen skulle rubbas. A ville ingå någon slags maskopi med mig, men sen när jag kom tillbaka från mitt toabesök hade han fuskat genom att byta hans kort med mina och på så sätt lyckats ge J fyra shottar. Inget fair game så långt ögat kunde nå...

När det gällde alkoholintag blev oväntat J mest full (för att A söp stackarn under bordet), Kaj kom på delad andraplats med mig tror jag, sedan A och Kas och de övriga tre var nästan helt nyktra. Vid halvelva-elva-snåret var det hög tid att dra till krogen, innan dess hann vi vingla runt i korridoren några vändor och jag och Kas blev nerbrottade av Kaj som kittlade oss så vi skrek och skrattade hysteriskt. Sen gick vi i samlad trupp och vi kom till HG i lagom god tid innan det hann bli alltför lång kö. På dansgolvet släppte vi loss som om vi aldrig gjort något annat, fasiken vad kul vi hade! Mitt fyllerus gjorde mig helt crazy. A höll sig allt närmare mig och sen vet jag inte riktigt vad som hände. Fel, jag vet mycket väl vad som hände men jag har inget bra att säga till mitt försvar. Bara att jag hade en enorm hångelabstinens och han är jävligt bra på att kyssas. Och det här svider lite att säga, men jag njöt av varenda sekund. Självklart fanns det massa annat kött på marknaden och självklart kunde jag ha flirtat till mig någon annan om jag hade försökt. Eller jag hade inte ens behövt försöka, två såg rätt så villiga ut. Varav en av dem använde alla klyschor som existerar i boken: 1. Vill du dansa? 2. Du är så vacker (varningslampan har aldrig blinkat rödare) 3. Får jag kyssa dig? 4. Får jag ditt nummer? Efter att ha fullbordat punkt 3. väldigt snabbt (pga hans överdrivna salivproduktion...) återgick jag till mina corridor mates. Och tillbaka till A:s armar...

De andra försvann och han började "lätta på sitt hjärta". Innehållet i detta fyllesnack var detsamma som vid "korsförhöret" jag hade med honom i september, "känslorna finns fortfarande kvar". Jaså... Enda skillnaden i ordval var att han sedan sa "jag håller på att ordna upp mitt liv". Frågade exakt vad han menade med detta. Svarade något luddigt som inbegrep hans dataspelande och studier, att han, vad jag förstod, försöker strukturera om hans fritid. Summa summarum är alltså: han vill ha mig men den tid han skulle behöva lägga ner till att ha något seriöst med mig står i konflikt med hans andra intressen. Men nu ska han ju "ordna upp sitt liv". Detta får mig att undra över hans avsikter. För mig är det inte helt orimligt att anta att han innerst inne vill något mer och att han tror att jag också vill det. Anledning att oroa mig? Något som i alla fall är lite skrämmande är att på en av bilderna som togs igår så ser vi ut som ett par. Och att de andra också verkade tycka det då de gav ifrån sig ohh- och naaw-liknande ljud när de såg bilden tidigare ikväll.

Efter krogbesöket igår gick jag, A och Kas hem samtidigt, något jag absolut inte hade trott skulle hända för ett par veckor sedan då jag bearbetade min kokande ilska på milslångt avstånd. Nu hade jag till och med glömt bort, eller jag ignorerade i alla fall, att jag överhuvudtaget hade varit arg. Vi satt i köket och pratade i två timmar om allt möjligt skit, tiden bara flög iväg. När A till slut gick in till sig stannade jag och Kas kvar i korridoren. Tjejsnacket var ett faktum och samtalsobjektet var A. Då kände jag att det var nu det var dags. Orden bara rann ur mig på något sätt och jag förtrodde henne allt som hänt mellan A och mig. Hennes reaktion? Rejält överraskad. Det kändes som en sten som föll från hjärtat. Befriande. Sen diskuterade vi A i allmänhet och instämde med varandra. Till fullo.