Tisdagens bravader har fått mig att undra vad jag och A spelar för spel egentligen. Vad är reglerna? Finns det några regler? Jag försöker sätta ord på mina känslor men just nu känns det bara som ett enda virrvarr. Fan, jag har ju till och med svårt för att skriva detta inlägg sammanhängande. Vad är det jag vill mitt i alltihopa? Är förklaringen helt enkelt att jag är en bekräftelseknarkare? Lite pinsamt att erkänna. Men alla vill väl ha bekräftelse i högre eller mindre grad? Oavsett om man har ett förhållande eller lever det fria singellivet så vill man ju ha bekräftelse på hur snygg/het man är, trots att man vet det där inne. För det behöver inte handla om dålig självkänsla, det handlar väldigt ofta om att man bara vill få uppskattning.
Då är frågan, varför vill jag ha just A:s uppskattning? För att jag mår bra av att få den, svårare än så är det inte. Det tar emot lite att skriva detta, men jag kanske på något underligt sätt har kvar känslor för honom. Jag vill inte ha det och för bara några veckor sen var jag övertygad om att jag inte hade det heller. Och nej, jag har inte glömt att jag för några veckor sen även kallade honom för s-v-i-n och gav honom ett antal andra fula alias. Jag ångrar det inte, för jag var verkligen arg, så tvivla inte på ärligheten här i bloggen. Nu är vreden bortblåst, var lite fånig bekräftelse allt som behövdes?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar