Fullare har jag aldrig varit...

Igår var det fest här i korridoren igen och alla var laddade för att supa som svampar. Min barhylla i kylen rymde en halv tetra rödvin, en flarra Blue Nun samt tre cider. Hade anat att några shottar skulle komma att svepas också, men shottade mitt vin istället när vi drog igång med spelen. Låter inte lika effektfullt kanske, men jag var rund under fötterna efter knappt halva flaskan. Sen blev det cider, en Minttu-shot och två Dooleys-shottar. På grund av föregående natts sömnbrist (hehe...) var jag lite trött och mitt fyllebeteende artade sig knäppare än någonsin förut; fick skrattanfall, hängde apatiskt med huvudet bakåt i soffan, pratade franska som ingen fattade, blev aggressiv ifråga om spelregler, slog Kaj (inte hårt, lovar...), vinglade runt i korridoren och hade en avsevärt högre röstvolym än normalt. A blev rätt så full han med och när han hade varit frånvarande en stund vinglade jag in på hans rum, såg hans toadörr var öppen och där stod han med brallorna nere, ojdå inte meningen... Sen började jag må allt sämre och sämre och jag överraskade mig själv då jag ungefär en halvtimme innan vi skulle dra till HG låg i soffan och spydde på golvet. Förbannat vad äckligt det var, hade glömt bort hur det känns att kräkas. Nu kan jag inte längre skryta med att jag aldrig gjort det på fyllan. Ganska pinsamt var det men någon gång ska väl vara den första antar jag...

Jag hinkade i mig vatten så jag skulle hinna återhämta mig innan utgång men det tog ett tag så jag däckade i min säng en stund. Bestämde mig för att gå till HG som planerat, kunde inte låta kvällen sluta med fiasko. Alla andra hade redan dragit och när jag kom dit lyste det röd lampa vilket innebär "en ut, en in". På grund av mitt stora alkoholintag var min blyga sida som bortblåst och jag började snacka hur lätt som helst med de två killarna framför mig. Till skillnad från mig verkade de vara spiknyktra och jag kände mig mest bara flamsig och dum i huvet. Det var ingen chans att de tog mig på allvar. A och hans två polare kom ut och han såg mig stå och vänta, frågade om de redan skulle gå vilket de skulle. Jag velade mellan att gå därifrån eller att stanna kvar och eventuellt joina "köraggen". Bestämde mig för det sista och fortsatte att socialisera med killarna där inne. Såg inte vart de andra från festen tagit vägen men brydde mig inte desto mer konstigt nog. Första gången jag var ute själv och dessutom lyckats ragga upp sällskap. Stod i baren ett bra tag, träffade några polare till dem och började snacka med en av dem. Han var rätt snygg, kom från Halmstad, hade hes röst och cool klädstil. Vi dansade och sen hånglade han upp mig. Han med händerna strykandes på min rygg, jag med händerna på hans nitbälte. Vad hände nu? Kände inget dåligt samvete, A hade ju dragit så varför skulle inte jag få släppa loss och ha kul...? Tillfälligt krogstrul bara.

När jag kom hem vid treslaget stod A:s dörr på vid gavel och jag kunde inte låta bli att gå in, något han säkert också hade förväntat sig och ville att jag skulle göra, annars hade han haft dörren stängd som han vanligtvis brukar ha. Var fortfarande full men mådde betydligt bättre. Pratade och svamlade med honom, sen däckade han på sin säng och jag med. Om vi ska sova är det bättre att vi går och sover i din säng, mumlade han. Så vi gick in till mig, däckade här istället, sov tills han tidigt i morse gick över till sig för att han mådde "svin". Lika bra det, nej tack till hans spyor i min säng...