Han kan inte älska mig med tanke på hur han behandlar mig. Om han älskade mig skulle han bry sig. Om han älskade mig skulle han ringa. Om han älskade mig skulle han berätta saker för mig. Jag orkar inte tänka på honom längre, men ändå kan jag inte låta bli. Jag måste prata med honom för att få veta men hur ska jag få veta när han inte svarar? Undran och ovissheten gör mig olycklig. Jag vill inte känna, jag vill inte tänka. Jag vill bara glömma, lägga det bakom mig. Och bli lycklig. Men när kommer jag kunna bli det?
Dags att sova, fly in i drömmarnas värld och vakna till en ny dag med nya förhoppningar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
gör det du måste för att gå vidare om det är vad du vill:) kram jojjo ^^
Skicka en kommentar