Knäckt och packad

Jag menar förstås att jag har packat klart, så ingen missförstår och tror att jag sitter och skåpsuper i mitt råtthål. Fast en sup är kanske exakt vad jag skulle behöva för att komma ner i varv, det känns som om jag gått på 120% idag men ändå inte fått gjort allt som stod på dagordningen. Packat: check! Rensat kylskåp: check! Dammsugit: check! Skrivit klart bokanalys: eh... inte check... Har istället förnekat dess existens (eller snarare icke-existens...) och hoppats i min enfald att på något jävla vänster komma undan. Analysen förföljer mig men den enda lösningen är ju att bita i det sura äpplet. Men jag kan inte. Äpplet är så surt att jag bara vill spotta på det, dvs. bokjäveln. Idag såg jag dock domedagen i vitögat då läraren med vänlig röst (anade den irriterade undertonen) sa att hon vill ha in mina analyser i pappersform snarast möjligt = idag. Nickade glatt och lovade att hon skulle få mina tre analyser. Trodde några ögonblick att jag skulle lyckas fullborda Marivaux-analysen inom denna snäva tidsram. Ibland är ens självkännedom ovanligt dålig, efter att ha svettats över den i en kvart och endast lyckats klämma fram ett par meningar så gav jag upp. Lämnade in två andra analyser i pappersversion som vår kära bakåtsträvande lärare kan skicka hem till mig med snigelpost. Nu sitter jag och förbereder mig på att skriva ett mail och hitta på en rimlig förklaring till varför det bara ligger två analyser i hennes fack och inte tre. Eller också är jag helt enkelt rakryggad och ärlig, tillhör ju en av mina principer i livet och dem ska man ju självklart följa. Annars är jag en hycklare.

Har knappt sovit tre timmar i natt, låg och vred och vände mig i en evighet vilket gjorde mig otålig. Stressen var väl boven i dramat antar jag, men jag skyller också på studenten som dammsög kl.4 på natten, sicko... Och jag kunde ha skyllt på jordbävningen i Skåne vars skakningar tydligen nådde ända till Norrköping och därför troligen hit också, men jag minns inte någonting av att jag känt världen skaka i morse kl.6. Misstog det kanske för att vara mitt eget turbulenta liv... Nä, jag ska nog snart sussa, har en lååång resdag framför mig. Ses snart! :)

Bilden: Ska illustrera dels mitt knäckta tillstånd, dels att jag satt mig själv i smeten...

P.S. A hade inte alls åkt hem för julen, bara för att jobba i sin lilla hemhåla. Men inte har jag fått strula, lite besviken måste jag erkänna. La ju på charmen och flirtade med han igår i köket till och med, men näe, inte fattar han mina signaler... D.S.