Jag måste ju vara den trögaste människan som finns när jag gång på gång sätter mig själv i klistret genom att skjuta upp på saker istället för att ta tag i dem i god tid. Verkar tydligen vara nästintill (kanske finns hopp) omöjligt att jag lär mig av det misstaget. Här sitter jag nu, olydigt och bloggar, när jag egentligen borde läsa den bok som ska vara utläst och analyserad till imorgon. De extra dagarna vi fick till godo gick upp i rök på något underligt sätt. Pressen blev obefintlig och jag förnekade det mesta förknippat med studier. I lördags agerade jag däremot svenska-lärare till Kas och hjälpte henne med läxan. Alla dessa sj,-skj-,sk- och stj-ljud vi har orsakar bevisligen problem för icke-svenskar, så jag uttalade orden och hon repeterade. Inte nog med att hon ska lära sig läsa sina två skrivna texter på korrekt svenska, hon ska dessutom kunna dem utantill. Håller tummarna för att min hjälp varit till nytta och att det går vägen för henne om en timme.
Kas tänkte ju från början stanna ett år i Sverige men nu har hon bestämt sig för att avbryta sina studier här och åka tillbaka till Polen i slutet av januari. Känns trist eftersom jag fått så bra kontakt med henne, bättre än med någon annan utbytesstudent vi haft. Det kommer bli tomt efter henne, hon är som en frisk fläkt full av energi, alltid social och trevlig att prata med. Tur att vi har Kaj i alla fall. Nä, nu är det back to work som gäller! Om jag har tid blir det tjejfilm med Em och Kas ikväll, givetvis får grabbarna också joina men jag är tveksam till om de är så positiva till det. Inte A troligtvis, för han är det bara action och pang pang som gäller...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar