Idag var jag på mitt första aerobicspass på ett år, 2,5 år sen jag tränade det regelbundet, och jag kom ihåg hur fruktansvärt roligt det är! Dock kände jag mig som en riktig newbie då jag inte lyckades hänga med i många stegkombinationer. Passet är slut när jag precis lärt mig göra de flesta stegen rätt. Okej, jag må acceptera att jag får börja på ruta ett igen och att det tar ett tag att återfinna "flowet", men för att vara ett basicpass hade instruktören ett överdrivet högt tempo. Hon visade inte stegen ordentligt var för sig utan körde bara på i sitt eget race och ville att vi skulle hänga på lika snabbt. Please... flås... let... flås... me... flås... breath! Jag hade först tänkt hålla ett lägre tempo så här på premiären men det går ju fanimej inte på ett aerobicspass för då blir man helt lost och lär sig aldrig stegen. På onsdag är det medelpass som jag planerat att gå på men nu känner jag mig en aning modfälld, kanske bara ska satsa på basicpassen några veckor framöver...? Eller vågar jag testa?Funderar lite på det här med aerobics, om det ses som väldigt 80-tal med body- och benvärmarstuket som fått en revival de senaste åren? Det är ju onekligen många som tränar det. Läste att anno 1985 tränade var femte amerikan aerobics! En oändligt massa jenkare som hoppade runt i neonfärgade bodies och benvärmare. Blir om jag ska erkänna det lite fånigt kär i det modet... Eller rättare sagt hade jag säkerligen varit det om jag varit lite äldre på den tiden det begav sig. Minns att det för några år sen pratades om att aerobics inte var bra som träningsmetod, kommer dock inte ihåg varför det inte skulle vara det... Tänker flåsa vidare på passen i alla fall, med sikte på att få alla stegkombinationer att gå som en dans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar